Jan-Åke Hillarp naturvårdare

Jan-Åke Hillarp har en lång historia som biologilärare varav 28 år på en skola i Falsterbo.

På uppdrag av Riksmuseet räknar Jan-Åke årligen sälarna på Måkläppen, tittar på föryngring och tar hand om döda djur. Därutöver inventerar Måkläppsföreningen fågel under häckningstid, säl under hela året och flora med 8 – 10 års mellanrum.

-Dessutom är det min uppgift att se till att folk sköter sig och att avhysa och polisanmäla personer som inte följer reservatets regler eller går in i områden med beträdnadsförbud. Att värna, vårda och visa naturen och de ekologiska sammanhangen är viktigt. Naturen är en gåva som vi måste vara rädda om, säger Jan-Åke.

Foto: Nina Hammarberg

Sälarnas paradis

Som tillsynsman är Jan-Åke Hillarp i stort sett ensam om att få besöka Måkläppen under perioden februari-oktober då det råder besöksförbud. – Det är ju under den tiden som sälarna fortplantar sig och får kutar. Då måste de få vara i fred, slår Jan-Åke fast.

Måkläppen får besökas av allmänheten under tre månader,  november, december och januari.  ­– Då finns det en god chans att se några av de drygt 100 knubbsälar och omkring 140 gråsälar, som håller till i våra vatten. De ligger och vilar på stranden eller tar ett dyk för ett skrovmål. Ett besök på Måkläppen är att både få se och uppleva naturen på nära håll. 

OBS! Efter stormen Babet i oktober 2023, avråder Länsstyrelsen tills vidare besökare från att försöka ge sig ut på Måkläppen!

Foto: Nina Hammarberg

Knubbsäl

Knubbsälarna som kan ses i Skåre under vintern är samma koloni som sommartid ligger vid Måkläppen. Knubbsälen är vår näst minsta säl och väger mellan 50 och 150 kilo. Den är klumpig på land, men är en skicklig simmare som kan dyka ner till 200 meters djup.

På huvudets form skiljer du lättast mellan Måkläppens två sälarter. Knubbsälen har en tydlig avsatt panna medan hjässan på en vuxen gråsäl övergår direkt i näsryggen.

Foto: Jan-Åke Hillarp

Gråsäl

Med sina mellan 100 och 300 kilo och upp till 2,5 långa kropp är gråsälen en riktig mastodont jämfört med knubbsälen.

Medan knubbsälen huvudsakligen rör sig inom en radie av 30 km från sina viloplatser så simmar gråsälen långa sträckor. På Måkläppen sändarförsedda gråsälar, har simmat till bland annat Gotland och Kattegatt.

– Den äldsta kända gråsälen på Måkläppen blev drygt 40 år och den äldsta knubbsälen man har hittat blev 45 år. De är även de äldsta i Sverige. Ett gott tecken, anser Jan-Åke.

För att bedöma sälens ålder tar man en tand från den döda sälen, kalkar ur och färgar in den, snittar den och räknar årsringarna på roten.

Foto: Jan-Åke Hillarp

Det känsliga fågellivet

Det är oftast rävarna som får skulden för att fågellivet minskat. – Men det är helt fel, säger Jan-Åke. Det är i huvudsak kråkfåglarna som tar tärn- och småvadaräggen.

Däremot ligger räven bakom att det inte finns gäss och skarv och grävlingen är kanske huvudorsaken till att ejder inte längre häckar på Måkläppen. Räven är också anledning till att inte mink etablerar sig på Måkläppen, att grävling körs bort och att övriga mårddjur inte blir långlivade om de går ut på Måkläppen, när räven har valpar där.

Foto: Nina Hammarberg

Rekreation längs strandlinjen

- Speciellt i starten av besökssäsongen är det inte heller ovanligt att hitta bärnsten vid strandkanten eller olika ben från en svunnen tid. Jag har hittat både ben från medeltida kor, valben och renhorn, som spolats upp här, berättar Jan-Åke. 

– Naturen är en outsinlig källa för kunskap, man blir aldrig fullärd, säger Jan-Åke.