Josef Frank + Falsterbo = sant

När arkitekt och designer Josef Frank anlände Sverige 1933 var han en outsider. Med en vision om att skapa rum som speglade livets rikedom och mångfald skulle han dock snart komma att bidra till en ny riktning inom svensk design. 

– I dag har svenska folket till fullo tagit till sig hans arbete och det han skapade har också blivit en viktig del av vårt designarv. Det är en intressant tanke att en flykting, som kom till Sverige vid 50 års ålder skulle komma att påverka svensk design på djupet. Hans arbete är ju så svenskt som det kan bli, reflekterar Thommy Bindefeld, senior advisor vid Svenskt Tenn, om Josefs minst sagt extraordinära bidrag till svensk designhistoria. 

Josef föddes i Österrike 1885 och började sin framträdande karriär som arkitekt och professor i Wien. Han var känd för sitt nyskapande uttryck som fokuserade på bekvämlighet, färg och en människocentrerad syn på arkitektur. Men med Nazitysklands expansion och den växande antisemitismen under 1930-talet förändrades Josefs liv dramatiskt. 

Som jude i ett allt hotfullare Europa stod Josef inför en osäker framtid. Detta ledde till att han, vid en ålder då de flesta börjar tänka på att trappa ner, fattade det svåra beslutet att fly landet. År 1933, vid 48 års ålder, tog Josef och hans svenska fru Anna (född Sebenius) det avgörande steget att lämna Österrike för en ny tillvaro i Sverige. 

Foto: Svenskt Tenn, Lennart Nilsson

Ankomsten till Sverige blev början på en ny fas i Josefs liv och karriär. Här mötte han inte bara en utmaning i att acklimatisera sig i en ny kultur.  Han konfronterades även med en svensk designvärld dominerad av funktionalism – en stil och i stark kontrast till Josefs egna ideal, präglade av en varmare och mer eklektisk estetik. 

– I Sverige var Josef en udda fågel och hans estetik unik. Det fanns, mig veterligen, ingen annan som gick i samma riktning som han i Sverige vid den tiden, berättar Thommy. 

Josef, som var fast besluten att inte anpassa sin designstil efter de rådande idealen i Sverige, påbörjade 1934 ett samarbete med Estrid Ericson, designer och grundare av Svenskt Tenn. Till skillnad från funkisstilen så handlade Josefs design om bekvämlighet, glädje och att placera människan i fokus. Hans designfilosofi omfattade mönster, färg och äkta hantverk, vilket utmanade tidens minimalistiska stil. Liljevalchssoffan, en av Josefs första produkt för Svenskt Tenn, möttes initialt av kritik för sin storlek och blommiga tyg men har med tiden blivit en designklassiker. 

– Estrid anammade snabbt Josefs filosofi. Trots tidiga utmaningar betraktades Josefs design så småningom som ursvensk, mycket tack vare Estrids vision och förmåga att sprida hans idéer. Hans ’accidentism’ – en designfilosofi som uppmuntrar till en känsla av spontanitet och ett personligt uttryck genom en lekfull kombination av färger, mönster och objekt – bidrog till att skapa ett varmare och mer personligt stilideal. 

Foto: Svenskt Tenn

Josefs arv och inflytande inom svensk design lever vidare än idag, framför allt genom Svenskt Tenn som ägs av Kjell och Märta Beijers stiftelse. Stiftelsen grundades 1974 med huvudsyftet att säkerställa att Svenskt Tenn för alltid lever vidare. I centrum står en djup respekt och förståelse för både Estrids och Josefs filosofier och designideal. 

Svenskt Tenn strävar inte bara efter att bevara det förflutna, utan befinner sig i ständig rörelse framåt. Företaget utvecklas löpande för att säkerställa att det förblir aktuellt samtidigt som man bygger på en djup kunskap om Estrid Ericson och Josef Frank.  

– Det folk uppskattar är värmen, lekfullheten och det generösa i Josefs design. Det finns en glimt i ögat och en lekfullhet i hans verk. Han skapade tidlöshet genom att blanda stilar som man känner igen och uppskattar. Det är just denna tidlösa kvalitet som gör hans verk lika relevanta idag som när han först tog sina första steg på svensk mark, sammanfattar Thommy. 

Foto: Svenskt Tenn

Villa Carlsten 

När Josef Frank anlitades för att rita fem sommarhus i Falsterbo såg han sin chans skapa något som utmanade dåtidens arkitektoniska normer. Med Villa Carlsten skapade han ett sommarhem som var både djärvt och harmoniskt – och där designen är fokuserad på den mänskliga upplevelsen. 

För gemene svensk är namnet Josef Frank synonymt med färgstarka mönster, lekfulla textilier och vackra inredningsdetaljer. Utanför Sveriges gränser har han dock alltid varit känd främst som visionär arkitekt. 

Hans arkitektoniska bana tog fart 1927 vid den banbrytande utställningen Weissenhofsiedlung i Stuttgart, där Josef valts ut som den enda arkitekten att representera Österrike​​. Här samlades arkitektureliten med namn som Le Corbusier, Mies van der Rohe och Walter Gropius för att skapa framtidens bostad. Och mitt bland dessa giganter stod Josefs bidrag – ett parhus – i stark kontrast till de andra deltagarnas strikta och rätlinjigt funktionella konstruktioner. Istället för en arkitektur präglad av minimalism, fyllde Josef sin bidrag med stoppade möbler, mönstrade textilier och varma färger. 

Under åren 1924 till 1936, en period som sträckte sig från hans tid i Wien till efter hans flytt till Sverige, ritade Josef Frank fem sommarhus i Falsterbo. Villa Carlsten, den minsta av de fem, är ett lysande exempel på hans förmåga att skapa harmoniska boendemiljöer som kretsar kring individen.  

Foto: Åke E:son Lindman

Sommarhuset som han ritade för Signe och Allan Carlsten har en noggrant övervägd placering där huset smälter in i den kustnära omgivningen. I Villa Carlsten framträder Josefs tankesätt om hur människor rör sig genom ett hus likt en vandring genom en stad – från smala passager till öppna, inbjudande utrymmen.  

Husets bottenvåning delas upp i en social del med huvudentré och vardagsrum samt en servicedel som bland annat utgörs av kök. Vardagsrummet i söderläge är indelat i tre sektioner, var och en med sin egen unika känsla. Den första sektionen är en ljus nisch med söderfönster, designad för en flyttbar sittgrupp. Den andra sektionen, med fönster i västerläge, har väggfasta bänkar och ett matbord, medan den tredje och nordliga sektionen erbjuder ett mörkare och mer intimt utrymme med en bekväm sittgrupp och en eldstad. 

Övervåningen består av två sovrum och en liten hall där det västra sovrummet har tillgång till två terrasser – en mot väster och en mot söder – med utsikt över Östersjön. 

Efter att Kjell och Märta Beijers stiftelse, som även äger Svenskt Tenn, förvärvade Villa Carlsten 2011, har det historiska sommarhuset genomgått en omfattande restaurering. Under arbetet har även originalmöbler, bland annat en unik rottingstol som varsamt renoverats av Larsson Korgmakare i Stockholm, återställts. Husets fasad har målats i sin gråvita originalfärg. 

Arkitekt Mikael Bergqvist har varit en central del av restaureringsprocessen. Hans arbete har varit avgörande i att bevara och framhäva Josefs vision. I dag ebjuder Kjell och Märta Beijers stiftelse möjligheten för forskare att tillfälligt bo i villan och stiftelsen arrangerar periodvis visningar av huset för allmänheten. Med dessa insatser är cirkeln åter sluten och det lilla sommarhuset står som ett levande minnesmärke över Josef tidlösa design och inflytande. 

Foto: Åke E:son Lindman

Josef in Falsterbo: 5 sommarhus – och en okänd ateljé 

Villa Claëson (1924-1927) 

En arkitektonisk pärla skapad av Josef för hustruns familj Axel och Signhild Claëson. Med sin unika design, som påminner om en strandad båt, och dess utsikt över havet, erbjuder Villa Claëson en fascinerande kombination av nautiska element och traditionell arkitektur. Husets mest slående del är ‘styrhytten’ på taket, som ger en fantastisk utsikt över omgivningen. 

Villa Carlsten (1927) 

Villa Carlsten, ritad av Josef för Signe och Allan Carlsten, är ett kompakt sommarhus som framhäver Josefs skicklighet i att utnyttja små ytor på innovativa sätt. Husets mest iögonfallande del är de karakteristiska burspråken som sträcker sig från huvudbyggnaden. De skapar en unik fasad som både bryter mot och kompletterar den omgivande miljön. Villa Carlsten är ett exempel på Josefs förmåga att blanda modernism med personlig touch. 

Villa Låftman (1934) 

Detta hus utmärker sig med sin blandning av stilar och ligger granne med Villa Seth. Villa Låftman är designad för att smälta in i ett område där varje byggnad har sin egen unikhet. Dess unika egenskaper bidrar till den arkitektoniska mångfalden i Falsterbo och visar hur Josef kunnat skapa harmoni genom kontraster. 

Villa Seth (1934) 

Brevid Villa Låftman ligger Villa Seth, som bildar en fin kontrast mot sin granne. I detta projekt syns tydligt Josefs designsyn, som bland annat innebar att ge varje projekt sin egen särprägel. 

Villa Wehtje (1936) 

Denna storslagna villa, byggd för industrimannen Walter Wehtje, markerar kulmen på Josefs arbete i Falsterbo. De dynamiska rumssambanden i olika nivåer visar Josefs skicklighet i att kombinera en människovänlig design med modernistiska inslag. 

Tillbyggnad till poet Anders Österlings hus (1934) 

Josef bidrog även med ett relativt okänt men inte mindre intressant projekt i form av en tillbyggnad till poeten Anders Österlings hus.  

Foto: Åke E:son Lindman

Läs mer ifrån magasinet Vellinge ICONS, där porträttet om Josef Frank och mycket annat finns.